så var det slut

yran är över för den här gången. har haft otroligt kul, mest sprungit runt med lina, och förfestat med sara och hennes kompisar. igår åkte vi buss in allihop och hade mer eller mindre allsång på bussen. sanslöst roligt och vi fick med oss de flesta i bussen på sånger och snapsvisor. yrans themesong har varit Ta ner mig på jorden igen blandad med Alla gillar brudar, två löjligt dåliga låtar vi hörde i torsdags när en massa rappande pojkar tog över scenen i sommarlandet.
när vi klivit av bussen inser sara att hon tappat plånboken! försökte ringa nrupplysningen för att få tag på ett nr för att spärra korten. helt omöjligt att komma fram så jag ringde zandra som jobbar på nrupplysning och hon fixade numret! räddare i nöden. :)
vi hörde amy macdonald på håll när vi yrade runt utanför, men när vi gick in hade hon slutat spela så vi mötte gegge, lina o saras pappa. tog en öl och gick upp till stortorget lagom till presidenttalet. alltid lika bra, alltid lika härligt tryck, alltid lika mäktigt! efter talet var det dags för lady gaga att spela och det var galet sånt tryck det blev! jag och lina kom ifrån varandra och jag blev mer och mer pressad framåt. att ta sig därifrån var inte ens att tänka på, och till slut kunde jag inte ens andas, jätteläskigt! jag fick syn på en av vakterna (de fick lyfta ut rätt många där) och lyckades vinka och få fram att jag behövde ta mig därifrån! han sträckte fram handen och jag fick tag, men jag kunde inte komma igenom de som stod framför mig. försökte hoppa fär att ta mig över folket men det var så packat så jag kom ingenstans. de som stod bakom mig såg att jag försökte komma iväg så de lyfte upp mig. surfade över folkmassan tills vakterna kunde få ut mig. det var helt underbart att kunna andas igen! jag har varit på hultsfred, på hårdrockkonserter och allt möjligt men nåt sånthär har jag aldrig varit med om innan!
traskade ner till badhusparken för att se timbuk istället. så småningom lyckades jag hitta lina igen, och vi gick till silent disco igen. det var lite sämre musik än igår så till slut drog vi oss hemåt.
på hemvägen kom en kille springande fort som fan, rakt förbi mig och över gatan. ett par sekunder senare kom en polis som ropade "var sprang han" så vi som var där pekade åt det håll han försvunnit och hon fortsatte springa.
väl hemma skulle jag gå ut med flippan en sväng, som jag alltid gör på kvällen. ut på ängen, lös som vanligt. och hundjäveln försvinner! satt därute i en timme och väntade innan hon kom tillbaka, trött och flämtande...
nu är jag trött och hes, men det har varit en helt underbar vecka!
..fast nu saknar jag mina pojkar hemma i lund!!